Om mig

Välkommen till min alldeles egna sida! Här skriver jag om vardagen i mitt liv. Ibland händer det mycket, ibland inget... Jag skriver det jag känner för, och du väljer om du vill läsa.

onsdag 5 maj 2010

Pasta Pesto


Slutade halv fem idag, kom hem vrålhungrig och utan fantasi på mat, och vi hade som alltid slarvat med middagsplaneringen. Edvin ringde och sa att han skulle äta hos Alex, Jonathan var inte hemma och Patric var inte hungrig. Då slog det mig: PESTO!!!! Jag är helt galen i pesto, och Thea likaså, och eftersom det då bara blev hon o jag som skulle äta så passade det bra, de övriga i familjen är inte överförtjusta i det. Ner på Härnöhallen o handlade en burk och sen hem och koka pasta. Blanda pasta, pesto, fetaost och körsbärstomater.....mums mums.... Det är verkligen en av mina favoriter. Ska väl egentligen vara lite fler ingredienser, men detta duger som vardagsvariant. Åt detta första gången hos min bästa vän Monika för några år sen. Tror det var första gången jag åt pesto över huvud taget. Thea o jag har smaskat i oss en jätteportion var. Sen har jag duschat henne och gjort flätor, hon vill alltid ha lockar nu för tiden....viktigt!
Nästa onsdag ska vi ha personalfest hemma hos Malin, det ser jag fram emot. Vi har inte haft några fester med detta jobb sen jag började där, så det ska bli kul. Sen är man ju ledig på torsdagen och på fredagen har jag tagit semester, så det blir några dagar, skönt! Den 27:e ska vi ha träff med Sländorna igen, en fika på Wayne´s. Det ser jag också fram emot, det var ett tag sen igen, jag saknar dom alltid. Tänk, det har snart gått ett år sen Sländan stängde för gott. Vad fort tiden gått trots allt, men nu är sorgeåret snart till ända. Det känns att det gått en tid nu, det är inte lika jobbigt att prata om det längre som tur är, och jag kan vara mer här och nu i mitt nya jobb, och det känns rätt ok.
Nu ska jag gå och natta lillgumman, och sen lillgubben, som inte är så liten längre. Den största är med William på Mats jobb och spelar pingis. Ibland blir jag nästan rädd när jag tänker på att jag inte har några småbarn längre. Thea har bara ett år kvar i förskolan, sen är det förskoleklass för hennes del, och då har jag alla tre på skolan! Vart tar åren vägen??

Inga kommentarer: