Om mig

Välkommen till min alldeles egna sida! Här skriver jag om vardagen i mitt liv. Ibland händer det mycket, ibland inget... Jag skriver det jag känner för, och du väljer om du vill läsa.

lördag 3 juli 2010

En ljummen sommarkväll

Kl är tio och vi har nyss kommit hem från grannarna som bjudit på god mat, grillat och potatisgratäng, mums! Det har varit en riktigt varm kväll för en gångs skull, jag har inte frysit alls fast vi suttit ute. Underbart, min semester börjar bra! Annars har vi inte hunnit med så mycket annat idag. Patric och jag var ner en snabbsväng först på stan och sen till Birsta i sökandet efter en födelsedagspresent åt Edvin, vilket inte var en lätt uppgift kan jag lova. Sen ringde Anja och ville ha oss med till Stallarna på ett eftermiddagsbad. Synd att det krockade med vår middag hos grannskapet, men det kanske blir fler gånger denna sommar.... Hur som helst ska jag följa med henne till Birsta en sväng i morgon. Det ska bli trevligt. Jag brukar lästa en blogg som heter http://www.bambinidolce.blogg.se/ . En tjej som skriver mestadels om sorg. Hon har själv nyligen förlorat sitt eget barn i cancer och jag gråter ofta när jag läser hennes historia, den berör verkligen. För någon vecka sen efterlyste hon "gästbloggare" som fick skriva om sin sorg, om någon eller något de förlorat. I morse skickade jag ett mejl till henne där jag skrev en historia om min saknade mormor, och nu i kväll har hon publicerat den på sin blogg! Om någon är nyfiken kan man gå in där och läsa om "Min mormor Greta". Upptäckte dock i efterhand att jag skrivit lite fel, det var sommaren 2006 hon blev sjuk, inte 2007, om jag inte missminner mig. Nu ska jag natta småtroll och sen gå och lägga mig!

4 kommentarer:

sophie mamma till nellie sa...

Kikar hit från http://www.bambinidolce.blogg.se/.
Vilket fint inlägg du gjort där.
Blev helt rörd. Fina bilder i din blogg :) Kramar

michaela sa...

hejsan :) jag läste ditt inlägg som du hade gästbloggat.
Vad fint du hade skrivit! Jag kände igen mig så mycket, min mormor var exakt likadan. Hon bodde i Kiruna och jag i stockholm, men varje sommar åkte jag med mamma och syster och var 10 veckor hos mormor&morfar.
Hon var så,som du beskrev din, bra på allt och vilket tålamod! Min mormor tog han om fyra barnbarn och när alla ville olika så såg hon till att man fick det man ville. Tyvärr fick hon också diagnosen cancer och somnade in. Jag brukar prata med bilder på henne, när jag går till hennes grav så säger jag alltid några ord. Jag hoppas att hon finns vid min sida och lyssnar på vad jag säger, min mormor, så underbar <3

vad långt inlägget blev nu, men du hade skrivit så fint. Kramar

Linda sa...

Sicken underbar mormor du verkar ha haft !! :) Skönt att läsa att du fått tecken från henne med o att du är säker på att ni kommer att ses igen :) Döden kanske inte är så hemsk?
Kramar

christina sa...

Har läst det du har skrivit om mormor.Så fint...Har gråtit floder men precis så där var hon.Saknar henne!