Om mig

Välkommen till min alldeles egna sida! Här skriver jag om vardagen i mitt liv. Ibland händer det mycket, ibland inget... Jag skriver det jag känner för, och du väljer om du vill läsa.

lördag 7 augusti 2010

En oförglömlig kväll...

Oj oj oj, vad roligt vi har haft! En massa otur och galenskap, lugnt utan röj, men ack så kul. Det började redan när Madde och jag kom fram till hotellet. (Jag åkte med henne från Birsta). Det fanns inte en enda parkering så vi fick parkera vid Clas Olsson. Sen följde det ena efter det andra hela kvällen. Vi skulle gå och äta buffé på den mongoliska restaurangen. Vi kom dit halv tio och då hade de slutat med buffén kl nio. Jag frågade om det var för sent att äta. "Åh nej, kom in, kom in", blev svaret så vi gick in och beställde annan mat, nämligen "Fyla små lättel.... Fläsfile, flitelade lätteläkol, kyckling i cully...och lis förstås" ... och en päloncidel till det! När man är med Madde kan man inte hålla sig för skratt för sånt där så vi höll på bryta ihop i ett skrattanfall... Nåja, maten var god och vi satt där i godan ro när människan kom och frågade om vi var klar??? Då var kl halv elva. "Ja, vi är klara med maten, stänger ni snart?" undrade jag. Då hade de stängt kl tio!!! Hallå, vi kom dit halv tio och de kunde inte upplysa om det när vi frågade om det var för sent att äta...jaja, det var bara att glömma efterrätten och gå därifrån. Vi tänkte att vi kunde äta efterrätt, en glass, på Mc Donalds, så vi gick dit. De hade stängt kl åtta!!!! En fredagskväll i Sundsvall! Värdelöst. Sen skulle vi ha nån drink och vi bestämde att vi skulle ta den på hotellet. När vi kom till hotellet hade de stängt baren redan, alltså säkert redan kl 22 eftersom klockan då var strax innan elva. Dåligt!!!! Eftersom vi inte var ute efter nån festarkväll så tänkte vi att vi letar upp nåt "lugnt" ställe. Sagt och gjort. Först tänkte vi gå in på Oscar. Vakten frågade leg på Madde som lydigt visade fram sitt leg. Då var det visst 30 plus där, så vi fick vända och gå igen eftersom Madde är 25. Hittade ett ställe som såg rätt mysigt ut utifrån och direkt man kom in. I baren stod en härjad kvinna som verkade minst sagt egen. Madde sa att vi skulle ha var sin drink, men att vi inte visste riktigt vad vi ville ha. Då sa tanten: "En drink? jaha, jag brukar säga så här jag: Vill ni ha en röd eller vill ni ha en grön???" Då brast det totalt. Jag fick jordens skrattanfall och höll på kissa på mig. En röd eller en grön??? Var det allt man kunde välja på?? Tanten beskrev hur hon gjorde de olika drinkarna och jag fick fram "Vi tar en röd" mellan skrattatackerna. Tanten skrattade lika mycket åt att vi skrattade, fast hon inte fattade vad vi skrattade åt...=) Jag höll fullkomligt på dö. Vi fick våra röda drinkar och gick inåt i lokalen och satte oss vid ett bord. Började se oss omkring och det var nog det värsta jag har sett. En takfläkt som det hängde dammbollar från, en duk som var alldeles skitig och urtvättad och ful... Lampskärmarna hade "smälthål" och det var stora fetfläckar på väggarna, en snusprilla i taket och ja.... det ena var värre än det andra. Som dekoration på väggarna satt det sån där drivved med torkade blommor som man hade på 90-talet. Det var bara det att det var så gammalt så det fanns nästan inga torkade blommor kvar, utan en stor oasis-bit med en massa hål i....Haha, vi skrattade så vi grinade!!!! Innan vi gick därifrån satte vi våra sugrör i oasisen för att dekorera den lite mer och en citronskiva på en spik på väggen...;-) Barnsligt kanske, men det var så grymt roligt att hela situationen blev absurd. Jösses Amalia! En kväll att minnas... Sov gott på hotellet och åt god hotellfrukost i morse. Maddes kompis Malin kom och vi gick på stan alla tre. Jag var säker på att min buss hem gick kl fyra, men tjugo över tre kom jag på att den visst gick 15.25!!! Fick springa till bussen och hann precis! Oj oj oj.... Väl i Härnösand fick jag gå från resecentrum hela vägen hem med en tung ryggsäck, eftersom Patric o hans föräldrar är i Edsele. Jag trodde jag skulle dö av värmeslag innan jag var hemma. Här hemma har jag tagit det lugnt i min ensamhet. Jag njuter så av att vara ensam ibland. Menar absolut inget illa mot min familj med det, men jag kan tycka det är såå skönt nån enstaka gång. Det blir ju inte så ofta. Jag har passat på att måla en akvarell. Börjar komma igång nu lite smått. Men det märks att jag är ovan, det var hundra år sen sist. Men KUL att jag tagit mig i kragen!
Trädet längst till höger blev lite misslyckat, men men.... så kan det gå ibland, jag är ju ingen proffskonstnär...;-)
Nu blir det snart natti natti i min egen säng.
Haha, skrattar högt i min ensamhet när jag tänker på "Larssons corner", som stället med röda och gröna drinkar hette...;-)

5 kommentarer:

Christina sa...

Men VAD har ni varit ute på för tok??????

Anonym sa...

Fantastisk Sundsvallshistoria! Var det inte Madde du träffade i Sundsvall den gången du snubblade på platta trottoaren också?!/Helen

Anonym sa...

Vilken tavla! Du har en begåvning!
/B.

Sophie mamma till Nellie sa...

Jättefin målning!!
Ja jag tycker att sängen blev så mysig :)

Madde sa...

Fin tavla, duktiga du!!!

Helgen som var kommer jag sent att glömma. Larssons Corner, vilket hak. Vi måste dit nån ggn igen o se om citronen sitter kvar! Hahaha!