Jag och Jonathan har varit på stan idag. Efter stan for vi på Ica för jag skulle handla det sista inför påsken... Det var bara "gottat" kvar så vi hade mest godis och påskägg, samt dricka i korgen... När vi var klar ställde vi oss i kön bland alla andra påskhandlare, och framför oss stod en äldre dam med en lite större korg med varor. Hon såg på vår korg och sade vänligt att vi kunde gå före henne för hon hade inte bråttom... Jonathan svarade henne innan jag hann svara: "Men vi har inte heller bråttom, gå du först". Men hon envisades med att hon hade all tid i världen...Hon var ju pensionär och skulle dessutom ringa senior-taxi sedan talade hon om. Till sist gav vi med oss och gick före henne i kön. Före oss stod en kvinna och före henne stod ett barn som höll på med nån slags växling av pengar i kassan. ( Flera plastpåsar med mynt...) Denna växling tog hundra år kändes det som. Den äldre damen bakom oss började sucka och beklaga sig: "Herregud, måste man hålla på med sånt där en sån här dag när det är så mycket folk på affären?" Jag vände mig mot henne och sa att "ja men gå före du ändå om du känner att det tar tid." Men icke... Nej nej nej, hon hade så mycket tid så det var klart att vi skulle gå först... Hon verkade verkligen jättesnäll tanten, så jag tänkte för mig själv att hon påminde mig om min mormor... När barnet äntligen efter mycket om och men var klar med sin "växling" sa Jonathan lite lågt till mig: "Men grattis, jag trodde det skulle hinna bli år 2013..." Men det hörde tanten och hon skrattade gott åt det!!!! =) Medan kvinnan framför betalade började den äldre damen bakom att beklaga sig över att påsarna var så besvärliga att dra av, de satt så hårt och hon hade besvär med sina händer. Jag erbjöd mig att hjälpa henne och hon ville ha tre påsar. Hon tackade så hjärtligt och sa att jag var sååå gullig som hjälpte henne!
När Jonathan och jag gick ut ur affären sa Jonathan: "Guud vilken snäll tant, hon fick mig att tänka på gammelmormor!" Vi skrattade åt att vi hade tänkt så lika, och sen tillade Jonathan: "Fast sa hon verkligen att du var såå mullig??"
Hahahaha, nä tack och lov var det gullig hon hade sagt, annars vet jag inte om jag hade tyckt att hon var lika snäll....;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar