Gummi-Tarzan

Igår kväll kom Thea på att hon ville börja läsa Gummi-Tarzan som jag har haft. När vi slog upp pärmen har jag skrivit på insidan att det var min 8-årspresent. Tänk att Thea nu snart ska fylla 8 år. Minns att vår fröken i skolan först hade läst den för oss och att jag sedan önskade mig den. När jag bläddrar och läser i den nu ser jag vilken fruktansvärt hemsk berättelse det egentligen är. Killen har svår dyslexi och blir mobbad av både barn och vuxna! Usch! Har faktiskt svårt att förstå idag vad det var som gjorde att jag tyckte att den var så bra? Har för mig att den inte ens slutade bra! Måste nog läsa hela igen...vi turades om att läsa Thea och jag, hon läste några sidor, och sen tog jag över när hon inte orkade läsa mer. Hon reagerade också: "Fy sjutton vilken hemsk bok, man blir ju bara arg!" utbrast hon.
Nej, Gummi-Tarzan är verkligen inte lika bra nu, som jag uppenbarligen tyckte 1984.