Om mig

Välkommen till min alldeles egna sida! Här skriver jag om vardagen i mitt liv. Ibland händer det mycket, ibland inget... Jag skriver det jag känner för, och du väljer om du vill läsa.

torsdag 27 september 2012

Jonathan 14 år

När Jonathan föddes öste regnet ner, det var en ruggig höstdag 1998. Idag, fjorton år senare, vaknade jag upp till exakt samma väder som det var den dagen.

När vi for in till förlossningen var klockan runt 7 på morgonen har jag för mig. Det var en "normal" förstagångs-förlossning och han kom ut kl 20.05 på kvällen. Han hade världens jättekalufs på huvet, lika mörkt som nu, och ögonen var blå! Så blå att vi för ett tag trodde att han skulle få blå ögon! Han hade enorma fötter- redan då. Sköterskorna skojade med oss och sa att vi borde börja spara pengar i en framtida "sko-fond" redan då. Om de visste idag hur rätt de hade! Tänker ofta på det när jag kliver över 44:orna i hallen... Han var världens finaste bebis så klart, och hela hjärtat var sprängfyllt med kärlek, då som nu.

Ögonen förändrades med tiden. En lång period hade han ett öga som var hälften blått, hälften brunt. När han var hela åtta månader först, var båda ögonen pepparkaksbruna.

Som bebis ville han aldrig sova, och då menar jag aldrig. Inte på dagen o inte på natten. BVC-sköterskan kliade sig i huvet och försökte med alla tänkbara metoder. En slags "vibrator" som man satte fast på sängen så det skulle kännas som när man åkte bil...Hjälpte inte! Vi fick till och med en medicin utskriven som vi skulle ge honom innan läggdags...Hjälpte inte! Men han var inte en sån bebis som var missnöjd och skrek, nej, han var bara vaken, och nyfiken på allt!

Vi gick på babymassage, det skulle vara så bra för barn som aldrig sov. Tror ni det hjälpte? När alla bebisar låg där på filtarna ville Jonathan stå upp och hoppa helst! Alla skrattade åt honom...
På något konstigt vis kändes den där perioden inte liika jobbig som den låter nu, jag tog mig igenom den ändå trots att den varade länge.

Sen passerar alla minnen i rasande tempo i huvet. Åren har bara svischat förbi, förskoleåren bara försvann, hux flux började han skolan hur nu det gick till, och nu har han nyss börjat åttan och fyller idag 14 år!!! Jag fattar det inte! Han är flera cm längre än mig, har passerat målbrottet och vill gå på restaurang och äta i stället för att fika tårta idag när han fyller år! Konstig känsla. Hur som helst ska vi på Kina kl 19 och äta födelsedagsmiddag tillsammans med denna älskade kille! Och ja, han är fortfarande en nattuggla som inte sover så många timmar på nätterna...=)

Grattis Jonathan på din 14-årsdag!

2 kommentarer:

Fanny sa...

Så lustigt, det är Googles 14:e födelsedag idag också verkar det som! :)

Catarina sa...

jaha, oj där ser man, vilken kalas-dag! ;-)