Jonathan
Mitt första hjärta föddes en regnig dag i september 1998. Han sov aldrig om nätterna, och inte särskilt mycket på dagarna heller när han var liten. Men han var alltid glad och nyfiken på allt. När de andra bebisarna låg och njöt på babymassagen ville han hoppa och studsa och skratta... Han började på Grönbackens förskola och gick där ett kort tag innan vi flyttade till Göteborg och han därmed fick byta förskola. Där blev han känd för "killen som käkade sand" då han gömde sig i cykelförrådet med hink och spade och mumsade....! Ett år senare när vi flyttade hem igen började han på Gånsviks förskola. Där trivdes han som fisken i vattnet men ogillade verkligen att sjunga, då höll han för öronen och såg minst sagt uttråkad ut! Så småningom började han i skolan och då väcktes hans intresse för att rita och måla, vilket han gjorde konstant de första skolåren. Han lekte Spiderman, Turtles, var road av att leka med svärd, beyblades, och halvt besatt av Yogioh-kort (hur det nu stavas?) I mellanstadiet började han åka skateboard, vilket är ett starkt intresse som håller i sig fortfarande. Han älskar också musik.Vem kunde ana att denna lille kille som hatade att sjunga skulle bli så intresserad av just det en vacker dag? När han gick i sjuan fick han en gitarr och sen har musikintresset blivit större och större! Han både spelar och sjunger och gör det ofta, ett intresse som blivit så stort att han valt en musikutbildning till gymnasiet. I år fyller han 16 år, är en lugn och fin kille med stor empati som är pålitlig till hundra procent och har ett hjärta av guld. Han är en slarver med världens stökigaste rum, sliter kläder och skor som få, är noga med frisyren men struntar fullkomligt i om kläderna är trasiga. Han tycker att skolan "suger" och anstränger sig inte mer än nödvändigt, han är en nattuggla som gärna sover halva dagen när han är ledig. Han är mitt förstfödda barn och jag älskar honom oerhört mycket och är så stolt över honom!
Edvin
Mitt andra hjärta föddes en sommardag i juli 2002, dagen efter min 26-årsdag. Från att ha erfarenhet av ett barn som aldrig sov fick jag nu en som alltid sov, som en sten. Han sov hela nätterna och han sov bra på dagen, det var bara att lägga ner honom i spjälsängen. Så fort han lärde sig prata hade han en standardreplik vid läggdags: "Släck lampan och stäng dörren!", sen sov han! Redan som jätteliten märktes det att han var tekniskt lagd denne lille parvel. Han körde turbo med gåstolen, tvärstannade framför trösklar och lyfte upp gåstolen för att komma över! När han var ett år började han på Gånsviks förskola där han gick hela sin förskoletid. Lego blev tidigt ett intresse och det har hållt i sig i alla år. Till skillnad motför storebror gillade han att sjunga. Han hade en liten plasttrumpet som han gärna spelade på! Han hade också en Spiderman-period, men det är alltid legobyggandet som dominerat. Till varje jul och varje födelsedag har han alltid önskat sig lego, lego och lego! Tidigt kunde han laga saker jag trodde var trasig, han satte ihop nya leksaker själv och var intresserad av hur allt funkade. Den dag han kunde cykla frågade jag vem som hade lärt honom och fick svaret: "Ingen, jag bara satte mig på cykeln och sen cyklade jag!" Han har det logiska tänkandet som jag inte alls har, är en fena på matte och har lätt för att lära sig nya saker. I år ska han fylla tolv år och är på väg in i puberteten. Han är omtänksam och ordningssam och duktig på att spara pengar. Han har för det mesta ordning och reda på sitt rum, har koll på läxor och tycker att skolan är ganska ok. Han har ett fint hjärta och köper gärna presenter spontant till de han tycker om, för sina egna pengar. Han kan vara fruktansvärt envis och har ibland lite svårt att erkänna att han gjort något fel. Han lyckas alltid få hål på tårna på alla strumpor, men gillar inte att gå omkring med trasiga kläder, han är smal som en sticka men äter som en häst. Legobyggandet börjar avta så smått och hans största intresse idag är att spela tv-spel och fippla med sin mobiltelefon. Han är mitt andra barn och jag älskar honom oerhört och är så stolt över honom!
Thea
Mitt tredje hjärta föddes med rekordfart en natt i april 2005. Från det att jag kom in på förlossningen tills hon var ute tog det 22 minuter, hon hade kunnat komma i bilen! Hon sov också bra från första stund och var en glad prick för det mesta. Hon älskade att äta och såg ut som en liten korv! När hon började äta riktig mat blev hon snabbt en riktig gourmet-fröken och frågade alltid efter "Wettawett" som betydde efterrätt, efter maten! Hon hade tidigt skinn på näsan, ingen kan sätta sig på henne! Hon började på Gånsviks förskola när hon var 1,4 år och även där älskade hon att äta och sova! Tidigt väcktes hennes konstnärliga intresse och hon har ritat upp måååånga kilon med ritpapper! Hon har alltid haft ett stort självförtroende och har vågat vara i centrum. Spela teater eller berätta en saga för kompisarna i förskolan var ingen match för henne. Hon har alltid gillat att hjälpa till med matlagning och bakning, speciellt om det är något gott! Hon har alltid gillat att hjälpa till, har en omvårdnadskänsla och är känslig. Hon kan även vara väldigt het i humöret och bli tvärarg för minsta lilla, lika lätt som hon kan tokskratta åt något roligt! När hon var yngre var hon en typisk "prinsesstjej" som ville klä ut sig i rosa klänningar, klackeskor och glitterdiadem. Hon har lämnat prinsessåldern men är mycket för kläder och "krimskrams", hon äskar nagellack, fina smycken och skor och längtar tills den dag hon får börja sminka sig! Hon har öga för detaljer och är generös med komplimanger till alla hon möter. Hon älskar djur och tycker om att rida, hon är den av oss som är mest sportintresserad och har spelat fotboll och spelar nu handboll. Hon kan vara riktigt tjurig när hon inte får som hon vill, men kan lika gärna komma och säga förlåt när hon vet att hon gjort fel. Hon har stort sinne för humor och kan fälla riktigt roliga kommentarer. I år ska hon fylla nio år. Hon är mitt tredje barn och jag älskar henne oerhört och är så stolt över henne!
De är verkligen helt olika personligheter mina barn. Men lika underbara allihop. Älskar er mina fina ungar!
