När julen åker ut ska tulpanerna in...

Igår städades hela julen ut. Tomtar, gardiner, ljusstakar, nu är de väck! Självklart var jag i stället tvungen att införskaffa årets första tulpanbukett i stället! :-) I lööööv tulpaner! ;-)
Idag har jag jobbat, planeringsdagar står på schemat idag och resten av veckan med Kick off på fredag. Jonta har börjat skolan idag och Edvin och Thea har haft sin sista jullovsdag och börjar i morgon. Jag tror att alla är överens om att det varit ett superhärligt jullov med lååånga sovmorgnar. Det blir nog några tuffa dagar nu när de ska vända tillbaka dygnet igen, men det var det nog värt. Det är väl lite det som är tjusningen med lov, att lägga sig lite när man vill!
I går kväll och i natt kom det en massa snö igen, skottat ordentligt hade de gjort när jag gick till jobbet, men det blir ju så halt, så jag lyckades starta dagen med världens praktvurpa precis innan jag kom fram till jobbet! Som tur är gjorde jag inte illa mig så farligt. (måste vara tack vare min fantastiska smidighet ;-))
Eller hur var det nu igen med det där nya livet?...;-)

Nu är glada julen slut, slut slut.....

6 januari! Jag har nog aldrig haft julen kvar så länge i mitt hem! (Den brukar vanligtvis ryka på nyårsdagen...) Men idag ska den ut! Sista lediga dagen.... Det har varit en mysig jul och en mysig nyårsafton. Men nu säger jag adjöss till tomtar och adventsljusstakar för den här gången!

Det där nya livet ni vet...;-)

Undrar när jag ska ta mig i kragen och börja mitt nya liv?... Ni vet träna, äta hälsosammare, gå ner i vikt....suck... Känner mig totalt omotiverad men känner att jag åter igen kommit till den där gränsen när jag MÅSTE göra nåt! Men när? Vad väntar jag på? Ja det kan man undra... Träna på morgonen innan jobbet vore det ultimata för mig. Är ju ändå uppe i god tid. Kliva ur sängen och gå direkt och träna, duscha på badhuset och traska över gatan direkt till jobbet sen. Då är det bortgjort. Är för trött för att orka på kvällarna när jag jobbar till 17, sen mat och träningar för Thea. Nä, morgonen vore perfekt. Dessutom inbillar jag mig att det är mindre folk där då... Men.... Än så länge har träningen fastnat i tanken. Känns som träningen blir mer effektiv om jag gör verklighet av den, eller? Jag SKA.... Frågan är bara när? ;-) Återkommer om det...

Fredagsfeeling med soffhäng

Aaaaah vad skönt det är att ligga under en filt i soffan, lyssna på musik och bara njuta av lugnet. Helgdagar och högtider i all ära, det är hur mysigt som helst, men att vara helt ensam och bara vara är inte så dumt det heller! Trött var jag minsann på riktigt i morse. När jag skulle gå tog jag på mig ena brodden direkt på strumpan...;-) Var tvungen att skratta högt åt mig själv. Och halt var det kan jag lova, det tog på riktigt ungefär dubbelt så lång tid att gå till jobbet motför det brukar. Tur att jag var ute i god tid. Hela dagen har jag ångrat att jag inte har tagit semester på måndag, så innan jag gick hem idag gick jag in och frågade chefen om det är ok att jag är ledig på måndag och det var inga problem, så nu är jag ledig fyra dagar igen, skönt! Det är ju inga elever på skolan nu så dagen idag kändes väldigt lång, lite samma känsla som jag brukade ha på förskolan när det var extremt lite barn, det blir liksom långtråkigt och segt. Så ledig måndag känns fint. Ute blåser det riktigt ordentligt nu, hoppas det inte är en riktig storm på g, få saker gör mig så rädd! Hoppas det drar förbi snabbt!

Jääääsp

Nu har jag vaknat kl 6 i stort sett hela julledigheten helt i onödan. Idag ska jag jobba...Klockan har ringt och jag är sjuuuukt trött! Skulle behöva tandpetare för att hålla upp ögonlocken! Min fråga till mig själv är: VARFÖR tog jag inte en semesterdag idag också för? En ensam liten fredag, så meningslöst! Men det är ju skönt att det ÄR fredag åtminstone! Ute är det halkigare än halkigast! Skulle kunna sätta mig på rumpan och åka kana hela vägen till jobbet, men det blir nog stapplandes a'la Bambi i stället. Tar nog dubbelt så lång tid att ta sig dit idag. Bäst att kliva upp... 

Ha en finan dag hörrni!

Låt mig ligga kvar....Zzzzzz

Eldsvåda i ugnen!

Ja det var ju en nyårsafton att minnas på många sätt! Glömde berätta att det började brinna i ugnen! Grabbarna åkte iväg för att hämta hit Micke. Gratängerna stod i ugnen och vi tjejer satt i vardagsrummet och pratade. Helt plötsligt fick jag bara en känsla av att jag skulle gå in och "titta till" gratängerna trots att jag visste att det var lång tid kvar  på dom. När jag kom in i köket var det fullt av rök och jag ropade på Linda. När hon kom in slog lågor upp inne i ugnen, det började brinna på riktigt! Jag blev paralyserad, handlingsförlamad och började nästan grina! Precis så som man önskar att man INTE reagerar när nåt händer! Jag bara skakade och stod och tittade på Linda som tack o lov var mer handlingskraftig och fick ut gratängerna och kvävde elden med pannlapparna! Fy 17 vad otäckt det var! Det låg folie längst ner i ugnen och förmodligen var det väl nåt fett eller nåt på det som började brinna... Huuuua. Men det gick ju bra och sen kunde vi göra maten färdig som vanligt, men ja...det var ju en annorlunda upplevelse! Tur att jag inte var ensam hemma...

Välkommen 2015

Klockan är 02.23 den första januari 2015 när jag påbörjar detta inlägg. Har lagt mig och ska sova efter en perfekt nyårsafton. Brorsan, Linda och Ludwig kom upp. Erik firade med oss, och tre kompisar till honom. Micke känner jag sen tidigare, men inte Andres och Jenny. Trevligt. Pontus käkade också med oss, Jontas kompis...så vi blev 12 pers till middagen! Klassisk meny... Potatisgratäng, oxfile och rödvinssås. Gick hem hos alla, och Pannacotta till efterrätt. Funkar alltid. En trevlig och lagom kväll. Glada miner, nöjda barn, god mat och mycket skratt. En härlig blandning av människor, släkt, barn, vänner, nya bekantskaper och ett gammel-ex...:-) 

Ligger och funderar och summerar 2014 i mitt huvud. Ett år då det hänt mycket. Mest inombords. Många och viktiga tankar. Självutveckling, kallas det så? Jag känner mig ändå nöjd med 2014 även om det inneburit många tårar och in och ut-vändning på mig själv. Vem är jag och vad vill jag med mitt liv? Har fortfarande inga klara svar men jag har i alla fall kommit en bit på vägen och börjat på ett nytt jobb, trots att jag inte vet vart det leder mig. Jag har kastat mig ut i ovissheten trots att jag är livrädd för vart jag kommer att hamna? Någonting har hänt i hjärnkontoret trots att en längre sjukskrivning krävdes. Jag känner mig nöjd, och jag tror och hoppas att det kommer hända ännu mer 2015. Jag har lärt mig en massa saker på vägen också. Något jag verkligen fått öva på och som jag behöver träna ännu mer på är att våga be människor om hjälp när jag behöver. Jag har ju fantastiska människor i min närhet som finns där när jag behöver. 

God fortsättning på det nya året alla fina vänner!