Den fanns!!!

Ringde skroten på lunchen o fick tag i dom direkt, inte ens telefonkö som sist...=) Berättade läget och gav honom artikelnumret som jag nu hade fått av P. Det finns en sån generator!!!! Ååååh vad glad jag blev!!! Det var samma pris också, så han lade undan den åt mig så det var bara att komma o byta! Erik skulle fixa det åt mig i morgon under dagen när jag jobbar! Kanoners! Sen är det upp till P när han har tid att laga den, men den finns i alla fall, och det är jag överlycklig över, eftersom jag var helt inställd på att den inte skulle finnas! Den där generatorn räddade min dag och jag blev på strålande humör efter det där samtalet! =)

När jag kom hem från jobbet däremot, så blev jag minst sagt irriterad!!! Denna lapp låg på golvet innanför dörren...

Jag gick riktigt igång av den där lappen!!! MORR MORR MORR. Inte för att jag har problem med att gå och märka upp förrådet. Det gjorde jag direkt på den medhavda talongen man skulle fylla i. MEN... tänk på dom som kanske inte är hemma den här veckan?? Det finns ju folk som kanske är bortresta eller nåt och inte hinner se posten denna vecka. Kul för dom att komma hem till ett rensat förråd!!! Nä, inte direkt!!! Det skrev jag till på lappen, att jag tycker det är skitdåligt, och att dom kan fundera på lite framförhållning till nästa gång. Vilka idioter rent ut sagt! Hur kan man skriva en sån lapp ens??

Idag har i alla fall mina go´-troll kommit hem. De förgyller min dag, trots den där irriterande lappen! =)

Promenad

På tjejmiddagen sist hjälpte Helen mig att installera "Runkeeper" på telefonen. När man använder det så mäts sträckan man går, plus att man kan se exakt vart man har gått på en karta eftersom man har gps:en igång på telefonen då. Den räknar också ut hur många kalorier man bränt och hur lång tid det tar. Lite småkul så där. Testade den nu i alla fall, och vi gick 6,95 km på en timme och tio minuter. Duktigt, med tanke på att jag inte rört mig över huvud taget på evigheter...(igen). Ann och jag gick så otroligt mycket för några år sen, nästan dagligen. Oftast gick vi den här rundan som vi gick idag. Det är så trevligt när vi går, vi har alltid så mycket att prata om så tiden går så fort. Vi borde verkligen återuppta den goda vanan igen. Nu är det dags för en dusch innan läggdags!

Rosa moln

Just nu ser himlen ut så här när man står på balkongen o tittar. Jag ska snart gå på långpromenad med Ann. Det var inte igår direkt, så det ska bli skönt! Fin höstkväll.

Grinsill

Usch vilken grin-dag. Känner mig bara så där extrem-känslig o lättrörd. Först o främst så har jag sett en fin film. "Letters to Juliet", ett tips från Britta som jag tackar för! Jättebra o fin, men storgrinade så klart så tröjan blev alldeles blöt! Sen ringde Patric o sa att generatorn inte passar till bilen! MORR. Killen på skroten sa ju till mig att den skulle passa när han sökte på reg. nummer. P sa att man ska lämna artikelnummer i stället så blir det rätt. Jaha, lätt att vara efterklok, sånt vet ju inte jag som inte kan nåt om bilar o skit. Och för den delen borde väl skrot-killen veta sånt o i så fall upplysa mig om det? Då blev jag så irriterad att jag började grina över det också när jag hade lagt på luren. Alltså irriterad över att den inte passade, så nu ska det krånglas med byte o sånt. Troligen finns det inte ens nån annan, eftersom denna var den enda de hade sist jag ringde. Jag får nog vara utan bil ett tag som det känns. Bara att hinna ringa under dagtid är ju en hel procedur i sig när man jobbar.Åh vad jag känner mig irriterad och less. Ogillar såna här dagar.

Nattligt samtal

Klockan tre i natt vaknade jag av att det ringde på mobiltelefonen...Okänt nummer. Hjärtat pickade hårt och jag hann tänka tusen tankar. Hade det hänt nåt?

"- Catarina"
"- Hej, vem pratar jag med?" (en kvinnlig röst som lät skum, halvt drogad och på bred göteborska)
"- Det är Catarina"
"- Hej Catarina, hur mår du?"
"- Jag mår bra, låg o sov, jag tror att du har kommit fel..."
"- Nej jag har inte kommit fel."
"-Jo det har du, jag känner inte dig, hej då..."
"-Catarina, din jävel...."

Sen lade jag på.
Klarvaken. Lite rädd. Jag tyckte att det var ett otäckt, obehagligt samtal. Förmodligen var det nån drogad människa som ringt helt fel, men jag tyckte det var jättehemskt. Just det där sista jag hörde precis samtidigt som jag lade på luren...Usch! Sen låg jag vaken bra länge och var jätterädd att hon skulle ringa igen. Det gjorde hon tack o lov inte. Till slut somnade jag igen.

Teateraporna

Sitter och skrattar för mig själv... Tittar på bilder från i somras när vi var hos syrran i Sveg...

Man har inte roligare än man gör sig!

En helt fantastisk dag

Vaknade till strålande solsken! Underbart! Kl elva skulle vi samlas på parkeringen vid Smitingen för att promenera till grottorna. Otroligt fint efter vägen, men delvis var det väldigt bökigt att ta sig fram. Stenigt och brant. Den allra sista biten följde jag inte med, så själva grottorna har jag inte sett. Var så rädd att halka i branten o göra illa ryggen igen. Men, jag satt kvar på en helt otroligt vacker plats i solen och bara njöt! Det var dessutom varmt så jag frös inte fast jag bara hade en tröja på mig och var så nära havet. Snacka om njutning! Hade kunnat sitta där hur länge som helst. Efter en stund kom de andra tillbaka och då åt vi vår medhavda lunch och sen dukade vi upp vår "kak-buffé" som var jättegott! Vi hade inte kunnat valt en bättre dag. En riktig "tanka-energi-dag".

Från det ena till det andra så vill jag ha en ny kamera. En bra kamera. Det är dock synd att det är så dyrt och att jag är så oteknisk, så jag skulle förmodligen aldrig lära mig hur den fungerar. Men ändå. Jag tänker på det varje gång jag är i en sån fin miljö som idag.