Nu börjar nedräkningen...sex arbetsdagar kvar innan några dagars ledighet, som ska bli helt underbart!!!!! Idag efter jobbet bakade jag och donade lite. Sen har vi haft trevligt besök och en massa go´-fika!
Jag har backat i Jonathans piercing-tjat. Jag började fundera på varför jag så bestämt sagt nej så länge? Ibland säger jag nej till saker o ting utan att jag själv vet riktigt varför jag säger nej. Hur dumt är inte det?? Började hur som helst tänka på det där och funderade på vad som är det värsta med om han nu skulle pierca sig i läppen? Mitt svar blev: Mina egna värderingar (att jag inte tycker det är så snyggt). Och vad är det att komma med?? Nej, ibland borde jag skämmas och tänka till lite ett steg längre. Ok, han kan ångra sig. Vad är det värsta med det? Ja att han får ta ut ringen eller pärlan eller vad det nu är han ska ha. I värsta fall får han ett litet ärr där, men so what?? Jag bestämde mig helt enkelt för att jag kan ändra på mig. Och eftersom jag länge funderat på någon form av "belöning" om han rycker upp sig i skolan, så var detta ett ypperligt tillfälle. Han fick ju massor av beröm på utvecklingssamtalet i fredags, så då kan man bli belönad! Jag har helt enkelt sagt till Jonathan att han ska få pierca sig som en liten bonus för att han verkligen ryckt upp sig i skolan och gjort bättre ifrån sig, och att det är i kombination med att det är en julklapp. Snacka om att han blev överlycklig!!! Så idag har han ringt och bokat en tid. På onsdag ska det ske.... Smidigt att hans julklappar blev klar helt plötsligt! =)
Nu är jag dötrött och ska gå o sova! God natt!
2 kommentarer:
Strålande tänkt :) Bra gjort där!!! Har skrivit det förut och skriver det igen, mycket bra mamma du :) /Micke
Tack tack...=)Man gör så gott man kan.
Skicka en kommentar