När lantisen ska till storstan...

Nu är jag anmäld till en kurs i Stockholm. SJÄLV. Jag som är så rädd för allt. Rädd för att flyga själv, rädd för att inte hitta dit jag ska, ja rädd för det mesta. Jag är så otroligt "harig" av mig, men det är väl på tiden att jag övervinner lite sånt och gör sånt jag inte vågar! Nu kommer jag vara galet nervös tills de där dagarna är över... Men spännande ska det bli ändå!

Dagarna

Undrar vart dagarna tar vägen? Sen jag skrev sist har det gått ytterligare många dagar fast det känns som i förrgår. Jonathan har hunnit fylla 19, har varit hem o hälsat på mor o bror (med Peter för första gången!❤️), varit på tidernas roligaste personalfest, varit på HLR-utbildning med jobbet, jobbat så klart, hunnit träffa Gunilla, Lottis o Fadi, haft tjejmiddag, ja lite allt möjligt helt enkelt. Hösten är här med dunder o brak utan att jag knappt märkt att det hänt.
Det mesta känns faktiskt riktigt bra. Skönt när det är så...
Den här bloggen finns snart inte mer, eller jo, finns gör den väl, men jag kommer nog inte skriva så ofta på den. Åtminstone inte förrän jag eventuellt har startat upp en ny. Det har blivit nåt knas med appen, så det står att man inte kan blogga från den längre, vilket innebär att jag måste logga in från en dator för att kunna skriva, som jag gör just nu. Och det kommer jag inte orka med särskilt ofta, det känns för omständigt. Måste hitta en annan bloggportal som är lite enkel att förstå sig på. Försökte med en nyss, men till slut blev mitt o-tekniska jag så vansinnigt irriterad att jag avslutade allt och tog bort det nystartade kontot, nästan redo att slänga ut datorn genom fönstret! Varför ska allt vara så satans krångligt? Och varför ska denna sluta fungera? Morr. Men om och  när jag startar en ny så kommer jag länka till den nya adressen här.
Men vi får väl se. Tålamodet måste prövas ytterligare först.
Nu blir det snart natti natti, nu när jag har "kontorstid" två timmar per dag jobbar jag alltid 7-15.30 på dagarna, vilket är skönt, men det blir tidiga morgnar. Och jag har gärna det, men trött blir man trots allt. Så nu ska jag snart dejta John Blund.

Livet

Livet består just nu av två saker. Kärlek och jobb. Allt är bara spännande och pirrigt, tiden går och jag glömmer tid och rum runt omkring. Allt har verkligen vänts upp och ner totalt. Från att jag hade bestämt mig för att jag aldrig skulle sätta min fot i förskolan igen- till att jag kom tillbaka lite motvilligt- till att sakta börja trivas bättre och bättre... till att nu jobba deltid med att vara med och leda och utveckla stället. Andra arbetsuppgifter och gärna lite administrativt är ju något jag önskat, och det är ju faktiskt delvis det jag får göra nu. Använda mina erfarenheter på annat sätt. Spännande känns det! Och allt detta händer mitt i mitt rosa skimmer där tankarna är hos den finaste människan i världen. Han som varit värd att vänta på i alla år, han som får mitt hjärta att slå dubbla slag, han som jag fallit pladask för helt enkelt. Han jag är galet kär i.❤️❤️❤️

Ibland händer det mycket i livet på samma gång och det är bara att följa med.

Stolt morsa

https://www.youtube.com/watch?v=xG9YgokSGUE&feature=share

Såå stolt! Jonathan o Groops cover "Hurt" är äntligen färdig! Lyssna och njut!

Nya utmaningar börjar...

Nu är det klart. Den andra delen i mitt liv som just nu är väldigt händelserik och spännande. Jobbet.

I kväll har vi haft personalmöte och det är inte hemligt längre. Nu vet mina kollegor.

Jag har för en tid sedan blivit tillfrågad om jag vill arbeta som förskolechef 25% av min arbetstid och jag har tackat ja. Vem kunde tro det? Inte jag i alla fall (trots att en spågubbe talade om det för mig 1999...😂😉)

Jag känner mig såklart hedrad som fått frågan men det är många tankar o känslor som far runt i mig och har gjort i några veckor nu...

Min största fiende är som vanligt tron på mig själv... Hur ska lilla jag klara av...?

Men sen tänker jag att 1.Jag har fått frågan/möjligheten av en anledning.

2. Jag har trots allt nästan 20 års erfarenhet av förskola så nåt måste jag ju kunna!

3. Om jag känner att jag inte klarar av det så kan jag alltid "kliva av". Men jag vet inte förrän jag har försökt.

 Jag känner mig stolt och tycker att det ska bli otroligt spännande, nu blir jag ju "ny på jobbet" igen och får lära mig nya saker, precis som jag vill!

Grattis till mitt nya jobb som börjar nu.

😊 

 

Höst

Helt plötsligt är det höst med gulnande löv, regn o kyla. Tiden bara försvinner och jag känner mig glad och lycklig för tillfället, som att jag är i ett "flow" med det mesta. Nyper mig i armen ibland och undrar om allt händer på riktigt, för det är mycket som händer nu. Att jag är kär är så klart det bästa, men det händer även andra saker som är minst sagt spännande. 

Ibland ska det väl vara så här bra i livet helt enkelt, men det var så länge sen sist så jag nästan har glömt bort hur det kan kännas. Men det är bara att följa med och hoppas att allt får fortsätta att kännas så här bra länge nu.

Idag är det söndag och helgen har varit skön. Slog sovrekord idag till kl 10, höll på få slag när jag tittade på klockan! I fredags efter jobbet åkte jag till Peter, (som min nya kärlek faktiskt heter...❤️,) vi var ute och promenerade i skogen igår fm innan jag åkte hem, skönt men jag är ju såå rädd för att möta en björn!😱Men det gick bra även denna gång. På kvällen blev jag bjuden på middag hos Ann och vi hade också en trevlig kväll. Idag är jag inne och tvättar och sånt där mindre kul som också måste göras bland allt roligt. Snart är helgen slut igen och en ny vecka väntar. 

Plötsligt händer det

Jag är kär! Jag är kär! Jag är käääär! Det är alldeles sant och det bästa av allt är att han är kär i mig också. Rosa moln och fjärilar i magen, var det så här det kändes?!?

Tänk att det händer... efter så många år som ensam.

Men det är jag värd.

Lycka.

❤️❤️❤️