Känslan när man nått målet, och sen blir man äldre...

Jag hade en dröm om att jobba administrativt. Jag sökte och sökte olika administratörsjobb men fick inget. Halkade in på sfi på ett bananskal- som pedagog dock- vilket tog mig vidare till Folkuniversitetet, fortfarande som pedagog. Det kändes ok- trots att min dröm om att jobba administrativt fanns kvar. Efter ett tag fick jag prova på lite administrativa sysslor viss tid i veckan. Nu efter jul har jag ingen undervisning alls- utan får jobba enbart som administratör! Så fånigt glad jag kände mig då jag kunde ändra min mail-signatur...från pedagog- till administratör! Jag har liksom nått målet på jobbfronten.

Så lite som kan göra en så glad! :-)...att få ändra ett ord i en hälsningsfras...:-)

Haha. 

Pratat med mamsen i luren och av någon anledning halkade vi in på årets jämna födelsedagar och jag började spåna på min 40-årsfest till sommaren. Jag ser fram emot den! Inte siffrorna i sig, men festen! Och mamma fyller 60!

Hur blev vi så här gammal? Min barndomsvän Jenny fyller 40 idag, Grattis till dig!

För 20 år sedan, 1996, träffade jag Erik (som blev mina barns far och senare mitt ex men fortfarande en vän) och lärde känna de flesta av mina vänner i Härnösand som jag fortfarande har kvar. Det året var jag och Erik på mammas 40-årsfest! Förstår ni hur sjukt konstigt det blir när man tänker så här?!? Det är då man känner att man nästan får en 40-årskris! ;-)

Fast sen är jag tillbaka i min unga verklighet igen. Onödigt med kriser liksom.