Minnen

Mormor och morfar har alltid betytt så oerhört mycket. Vi bodde så nära dom  när jag var barn och jag var där jättemycket. Nu när ingen av dom finns så tänker jag tillbaka på så mycket vi gjort tillsammans.
Morfar var en humoristisk och rolig man. Han var rättvis, omtänksam och klok. Han älskade skogen och var en mästare på jakt och fiske. När jag var liten och kom dit satt han ofta i soffan på övervåningen, då ropade han alltid upp mig och sa att han ville ha en "fnos". En fnos var ett ord han hade hittat på själv, då skulle han liksom "fnosa" mig i nacken så jag tjöt av skratt eftersom det kittlades så. Han liksom blåste in o ut med näsan eller hur jag nu ska förklara...haha... det var i alla fall väldigt viktigt med den där fnosen när jag kom dit. Varje höst åkte han på älgjakt. Den veckan sov jag ofta hos mormor. Då åt vi spagetti, för det åt mormor aldrig när morfar var hemma. "Jag tycker inte om såna där orm-bon", brukade han säga. Han berättade många historier från när han var ung och fick alltid oss andra att skratta, han hade humor som ingen annan. Han var en riktig skrotnisse och de som har varit in i hans garage undrar nog hur han själv kunde hitta nåt där. Han var alltid i garaget när jag var liten och jag minns vilka enorma  mängder av skrot och prylar det fanns där inne. Han byggde allt möjligt själv, alltifrån ett vindkraftverk till en älgmaskin. Han var en riktig uppfinnar-Jocke. En smart man med huvudet på skaft. När jag sov hos mormor och morfar fick morfar alltid sova på soffan. Det var viktigare för dom att jag fick ligga skönt, så jag fick ligga i morfars säng i en sovsäck. Mormor och morfar brukade säga att jag såg ut som en liten "koldolme" när jag låg i den där säcken. En gång när jag var liten skulle morfar visa mig hur man kunde göra en egen tvål utav många "tvålsnuttar", för så hade de gjort när han var ung... Jag minns inte riktigt hur han gjorde, men jag minns att det inte alls blev som han hade tänkt sig och att det luktade skunk i hela huset när han höll på med det där. Både han och mormor skrattade gott åt det där experimentet och konstaterade att det måsta vara andra ämnen i "dagens tvålar" än det varit förr. Det blev aldrig nån tvål i alla fall....=) Jag kan inte ha varit så gammal då för jag minns inte så mycket av det... En annan gång när jag var liten (kanske 8-9 år) skulle mormor o morfar vara barnvakt åt mig när mamma var på föräldramöte. Morfar började sjunga en massa tokiga sånger och härma olika fåglar. Han hade kanske inte den mest fantastiska sångrösten, men sjöng och tokade sig mer än gärna för oss barn. Vi spelade in skönsången på band så vi kunde spela upp det för mamma när hon kom hem. Vi skrattade så vansinnigt mycket att jag minns att mormor sa att hon skrattade så hon pinkade på sig.  Mormor och morfar var på nåt sätt unga i sinnet båda två. När jag var 15-16 år hade de en grillfest hemma. Då var de ju ändå i 70-årsåldern så de var rätt gamla redan då. Men jag minns att vi stod ute på altanen och dansade "disco" och mormor stod med och shakade också. Morfar dansade styrdans nere på gräsmattan. De spred sån glädje och jag är så glad att jag fått uppleva allt roligt med dom. Nu är de tillsammans igen och jag är övertygad om att de sitter där uppe bland molnen och ser ner på oss. De kommer säkerligen fortsätta skoja och toka sig med oss som är kvar här nere, det är deras melodi.
Idag tänder jag ett ljus för mormor och ett ljus för morfar. Hoppas de har det bra!