Femårskalas!

Jaha då är det hela fem år sen lilltrollet kom ut, jag kan knappt tro att det är sant. Fem år sen det hade kunnat bli en förlossning i bilen... Jag ville vara kvar hemma eftersom mina tidigare erfarenheter var att det TOG TID. Patric däremot som var förstagångsförälder var nervös och ville åka in, och efter hans tjatande gav jag med mig och åkte till förlossningen. Han körde som en dåre ner till Sundsvall och jag var arg och sa att han kunde ta det lugnt..... Och sen när vi väl kom in så tog det 22 minuter så var hon ute! Lilla gumman som har blivit så stor! Hon blev jätteglad för sina presenter nu på morgonen, speciellt den där "rit-larven" som gör mönster.... Försöker få henne att städa sitt rum, men det är inte det lättaste. Själv stressar jag runt som vanligt, fast nu satte jag mig här ett par minuter. Har gjort tårta men inte bakat någonting alls, det blir "köp-fika", men jag har lärt mig att det funkar det också! Och vi får inte direkt många gäster.... det är ju Patrics föräldrar och bröder, och vi. Funderar på om det går att sitta i uterummet, måste gå ut och känna efter...men det kanske är för kallt ännu. Vi har suttit där ute varje år när hon har fyllt år, men i år känns det lite väl mycket vinter...men kanske om man sätter i infravärmen...? Ska som sagt gå ut och känna efter. Annars har vi ju numera ett köksbord där vi får plats! Nej , dags att kika efter var jag ska duka! I morgon är det jobb igen, jag har ångest. Vet inte vad det är med mig, men jag vill verkligen inte dit. Blir ofta så när man varit hemma några dagar tycker jag.... men när man väl kommer dit så går det hur bra som helst. Hej så länge!