Dagarna går

Oj vad fort veckorna springer förbi... Löven blir gulare o gulare o faller till högar på marken. Vart försvann sommaren 2009? Nåja. Jag tycker att jag trivs liiiiite bättre på jobbet nu. Alltså jag trivs fortfarande inte med flertalet av de jag jobbar med, och jag trivs defintitvt inte med deras arbetssätt och flera av deras värderingar. Men jag har bestämt mig för att jag bara fortsätter vara som jag är, kör mitt eget race, och hoppas att någon får upp sina ögon och kommer på hur man KAN jobba, hur roligt det KAN vara.... Då kanske arbetsglädjen någon gång kommer till Grönbackens förskola. Det låter som att det är fel på alla som jobbar där, men det är det abslolut INTE. De flesta är jättetrevliga och lättsamma, men tyvärr så finns det ett par, tre stycken som drar ner hela huset i träsket. Negativa, missunnsamma energitjuvar som bara gnäller. Jag är garanerat inte ensam om att känna så här. Men jag som kommer från Sländan saknar SKRATTET så himla mycket! Det är inte många gånger i veckan man skrattar tillsammans på min avdelning här kan jag ju säga! Nä, jag jobbar på och vet att tanken är att vissa ska bytas ut i framtiden av olika anledningar, så det blir säkert bra till sist. Jag tror att jag kommer att gå under om jag inte är positivt inställd. För övrigt händer väl inte så mycket. Patric har varit jättesjuk i svininfluensa med största sannolikhet, äter penicillin för lungorna och är på bättringsvägen nu i alla fall, men det har varit en pärs. Mamma erbjöd sig att ta ledigt från jobbet, komma upp och hjälpa oss om vi behövde. Men det tyckte jag inte att hon skulle behöva.... men det var himla snällt av henne, det är ju sådan hon är min mamma, världens snällaste som ställer upp i vått och torrt, ALLTID. Hon skulle aldrig ens kunna komma på tanken att hon själv kan bli smittad av svininfluensa, det är att hjälpa andra människor som är hennes fokus. Hon har ringt o sms:at varenda dag och frågat hur det är med Patric. Samtidigt som hon sköter om morfar, hjälper brorsan med allt möjligt, sitt eget liv och jobbar heltid. Vilken tur att hon är min mamma! Hoppas hon inte bränner ut sig bara. Annars rullar allt bara på. Nästa helg ska vi till Sundsvall med jobbet, det som kändes som att det var en hel evighet kvar...Ska bli kul det! Igår när vi var till Birsta handlade Patric en massa kläder till mig så jag kände mig som en prinsessa. Bara pekade o provade och han betalade! Två par jeans, tre tröjor, en klänning, ett par strumpbyxor och ett par skor!!!! Oj oj oj .... det var välbehövligt, men själv kostar jag aldrig på mig någonting, det blir bara till barnen... så det kändes lyxigt. Jag är så glad och tacksam för det! Idag ska jag städa klart det jag påbörjade igår och sen i eftermiddag blir det barngympan med Thea som vanligt på söndagarna! Förresten, kan ni som läser detta bara skriva ett liiiitet inlägg så jag vet att någon läser... När det går långa perioder utan att nån skriver något så tror jag att ingen läser någon gång och det känns så tråkigt....Snälla, bara en liten signarur räcker....=) Tack!