Blottare vid barnens skola

Huuuga, vad hemskt, men det är tydligen sant. Personalen har ringt runt till föräldrar och uppmanat att inte låta barnen gå själva till och från skolan för det är en blottare som stryker omkring! Så nu ska man oroa sig för det också! Vi som bor så nära skolan... Skönt att det är sommarlov och ledigt, men jag vill ju att nån ska ta fast personen om jag ska känna mig trygg. Hatar sånt där. Sjuka människor finns det visst gott om. Har varit ute på långpromenad i kväll igen! Fantastiskt.... fast jag ska erkänna att jag aldrig skulle ta initiativet själv, det är tack vare att Ann drar med mig. Är bara inte motiverad just nu. Ett exempel på det är att vi stannade på Mc Donalds på vägen och köpte mjukglass med kolasås! Jättegott var ju det! Och solen, havsdoften och fågelkvittret....alla glada människor, båtarna i kanalen.... Sommaren är ju till för att man ska njuta, eller? Härnösand är en VÄLDIGT fin stad på sommaren! Den åttonde juli ska jag och Thea åka tåg till mamma i några dagar. Blir nog kul det. Hoppas det blir fint väder så kanske vi kan åka till stugan nån dag också, vi får väl se. I morgon är det fredag igen, vad fort veckan har gått, det är helt otroligt! En ynklig vecka kvar av Sländans liv. Sen finns den inte mer. Hur ska jag komma igenom sorgen? Jag tror ingen mer än de jag jobbar med någonsin kan förstå hur hemskt det här är! "Byta arbetsplats är nyttigt ibland" resonerar en del, eller "Du behöver väl inte oroa dig, du har väl jobbat länge och riskerar inte att bli arbetslös".... Folk förstår inte vad själva sorgen egentligen är. Det är själva skilsmässan. Från arbetskamrater, barn och föräldrar. Nä, den här tiden kommer aldrig mer igen, jag kommer aldrig någonsin i hela mitt liv jobba på ett bättre ställe, det är jag och alla andra på Sländan helt övertygade om! Nåja, hur som helst så vet jag ju att man anpassar sig, allt blir ju åtminstone bra till sist. ( Fast inte LIKA bra...)